Singapore känns som en stad där allt är planerat, New York som en stad där allt händer samtidigt.
Ändå bygger båda sin framgång på samma grund.
För en vecka sedan lämnade jag Singapore och steg några timmar senare ut på Manhattan. Kontrasten kunde knappast vara större – från ordning och långsiktighet till energi och ständig rörelse.
Men ju mer jag funderade, desto tydligare blev den gemensamma nämnaren.
Singapore imponerar nästan omedelbart. Inte för sina höga byggnader eller sevärdheter, utan för att så mycket verkar fungera. Flygplatsen, tunnelbanan, infrastrukturen och samspelet mellan människor, företag och samhälle.
Längs Marina Bay eller vid Clarke Quay är det svårt att inte fundera över hur ett land som för sextio år sedan saknade mycket av det som brukar förknippas med ekonomisk framgång har kunnat bygga något så starkt.
Singapore präglas av långsiktighet.
Sedan kommer man till New York.
Där Singapore känns planerat känns Manhattan dynamiskt.
Jag promenerade längs High Line, genom Meatpacking District och SoHo, passerade Grand Central, gick genom Central Park och vidare till Times Square. Överallt möttes jag av människor på väg någonstans – människor som bygger, utvecklar, säljer, skapar och testar nya idéer.
New York är en stad där framtiden formas i realtid.
Två städer med olika personligheter, men samma drivkraft.
Det är inte byggnaderna, flygplatserna eller ens pengarna som skapar framgång.
Det är människorna.
Singapore har byggt sin framgång på utbildning, handel och långsiktighet. New York på entreprenörskap, kreativitet och ambition.
Olika vägar, samma drivkraft.
Det fick mig att tänka på Borås.
För även vår stad byggdes av människor som såg möjligheter där andra såg begränsningar. Vi hade inga stora naturresurser att luta oss mot. Istället växte Borås genom handel, textil, företagande och internationella kontakter.
Det är samma krafter som formar framgångsrika städer än idag – människor som vågar investera, utbilda sig, starta företag och tänka längre än nästa budgetår.
Borås ska inte bli Singapore.
Och Borås ska inte bli New York.
Men vi kan inspireras av båda.
Av Singapores långsiktighet.
Av New Yorks energi.
Och av deras gemensamma övertygelse om att framtiden inte bara händer, den byggs.
När jag nu är hemma igen efter fem flygningar, tre kontinenter och en 65-årsdag någonstans däremellan är det kanske den tanken jag tar med mig starkast.
Städer byggs inte av betong, stål och glas, de byggs av människor.
Kanske är det därför resor som dessa blir mer än bara förflyttningar mellan platser. De blir påminnelser om vad som skapar utveckling – idéer, mod och människor som tror att morgondagen kan bli bättre än idag.
Det gäller i Singapore, i New York och i Borås. Bara Vi Vågar!
