Jag vet inte exakt när det hände. Men någon gång på vägen blev jag tydligen den vuxna i rummet. Det är lite märkligt, för jag känner mig inte särskilt annorlunda än för trettio år sedan. Visst har håret blivit gråare och glasögonen starkare, men inuti känns det ungefär som vanligt. Ändå händer det allt oftare. Någon frågar om råd. Någon vill höra vad jag tycker. Någon förväntar sig att jag ska ha...

Singapore känns som en stad där allt är planerat, New York som en stad där allt händer samtidigt. Ändå bygger båda sin framgång på samma grund. För en vecka sedan lämnade jag Singapore och steg några timmar senare ut på Manhattan. Kontrasten kunde knappast vara större – från ordning och långsiktighet till energi och ständig rörelse. Men ju mer jag funderade, desto tydligare blev den gemensamma...

Det är två ord. Korta och enkla. Men också ord som jag tror säger ganska mycket om hur man ser på människor, företagande och en stad. Vi Vågar. För mig handlar det egentligen inte om att vara högljudd eller om att tycka mest. Och definitivt inte om att alltid tro att man har alla svar. Det handlar om något annat. Om att våga fatta beslut, våga testa nya idéer och våga erkänna när något inte...

Det är något speciellt med att vara på väg. Inte bara själva resan, utan känslan av att lämna det som är – för något som ännu inte riktigt tagit form. Nästa vecka kliver jag på en resa som på många sätt känns speciell.Inte främst för destinationerna, utan för allt det där som händer däremellan. Mellanrummen. Tiden när världen utanför fönstret rör sig snabbare än tankarna, eller kanske tvärtom...

Dead Horse Theory. Uttrycket sägs ha sitt ursprung i ett gammalt engelskt talesätt:“If you discover you are riding a dead horse, the best strategy is to dismount.” Ingen vet riktigt vem som myntade det, men metaforen har levt vidare – kanske för att den är så obehagligt träffsäker. Så om du upptäcker att du rider på en död häst – kliv av. Det låter nästan för enkelt. Och det är det också. Ändå är...

Ibland handlar sport om betydligt mer än sport. Som igår när Borås Basket blev svenska mästare. Visst handlar det om basket – om poäng, försvar, taktik och en fantastisk säsong. Men samtidigt handlar det om något större än så. För ett SM-guld gör faktiskt något med en stad. Man märker det direkt. I samtalen på stan. På restaurangerna. I sociala medier. På torget. I känslan. Plötsligt finns där...

Det finns dagar som bär på mer historia än andra, första maj är en sådan.Den växte fram ur en tid då arbetsvillkor inte var en självklarhet. När arbetstid, säkerhet och rättigheter var frågor som bokstavligen avgjordes på gator och torg. I slutet av 1800-talet spreds idéerna över världen och kravet på åtta timmars arbetsdag blev en symbol för något större – en rörelse som ville förändra samhället...

Det här är fortsättningen på min serie Borås – på väg framåt.I mitt förra inlägg skrev jag att Borås byggdes av entreprenörer – och att framtiden avgörs av företag som vågar växa.Det gäller fortfarande.Men det väcker en viktig följdfråga, vad är det egentligen som avgör om man tar steget – särskilt för unga som vill starta något eget?Jag träffar många unga i Borås som funderar på att starta eget...

Det är inte alltid de stora rubrikerna som säger mest. Ibland är det tvärtom. Det som knappt märks i stunden är det som över tid förändrar mest. Jag läste en artikel i Dagens industri som fastnade. Den beskrev en utveckling som pågår lite i bakgrunden – utan att riktigt ta plats i vardagen. Och det fick mig att stanna upp. För mycket av det som händer i ekonomin syns inte direkt. Det sker inte...

Det finns platser som inte kräver någon planering. Som bara finns där – redo när man behöver dem. Rya Åsar är en sådan plats. Några minuter från stadens tempo, men ändå som att kliva rakt in i något helt annat. Tystare. Lugnare. Lite mer på riktigt. Rya Åsar är dessutom ett av Borås många vandrings- och motionsområden – ett nät av leder som gör det enkelt att välja nivå efter både tid och energi...