
Det är något visst med kvällar när tiden får stanna upp lite. Jag sitter på balkongen – frugan är på Gotland med vänner, så jag är gräsänkling några dagar. YouTube sköter musiken, och plötsligt är han där igen – Elton John. Och som alltid när Elton dyker upp, väcks något i mig. Jag var kanske 14 eller 15 år när hans musik på riktigt började betyda något. De där åren när livet svängde mellan stora...