EU-kommissionens plan innefattar flera gigafabriker, miljarder euro i investeringar och ökad attraktionskraft för AI-experter. Syftet är att strömlinjeforma regler och hjälpa europeiska företag att konkurrera med Kina och USA.
Europaparlamentarikern Arba Kokalari ingår i en arbetsgrupp som har till syfte att motverka de negativa konsekvenserna av techreglerande lagstiftning i EU. Hon anser att EU:s nya plan saknar en viktig sak: förenklingar av regelverket.
”Det är välkommet att man äntligen har en så teknikpositiv inriktning. Men man har inte presenterat hur EU ska ta bort de överlappande reglerna som gör det svårt för svenska företag att använda data och ny teknik.”
Europaparlamentarikern Arba Kokalari (M) efterlyser bredare avreglering.
Arba Kokalari anser att det måste bli tydligare vad som gäller, och att en del regler behöver förenklas eller rentav tas bort. Konsekvenserna av otydliga regler blir blir enligt henne att många europeiska företag inte vågar använda data, vilket hindrar innovation.
”Sverige ligger väldigt långt fram gentemot andra europeiska länder. Europa ligger däremot efter andra delar av världen. 2023 mobiliserade EU och Storbritannien privata investeringar i AI på knappt 9 miljarder euro, att jämföra med USA som investerade 67 miljarder dollar.”
I samband med Donald Trumps återinträde i Vita huset höjdes röster för att Europa inte bara måste öka sina försvarssatsningar, utan även minska beroendet av forskningsintensiva och nydanande innovationer, så kallad deeptech.
”Hela EU har kommit till insikt om att vi inte kan vara beroende av ett utomstående land för vår kritiska infrastruktur. Den här planen visar att EU har ambitionen att bli mer självständigt”, säger Arba Kokalari.
Europas AI-plan
Syftet med EU-planen, ”AI Continent Action Plan”, är att EU ska bli en global ledare inom AI. Planen består av fem byggstenar:
✓ Bygga en storskalig infrastruktur för AI-data och AI-databehandling. ✓ Öka tillgången till stordata av hög kvalitet. ✓Utveckla algoritmer och främja införandet av AI i strategiska EU-sektorer. ✓ Stärka AI-kompetensen och AI-talangerna. ✓ Förenkla regelverket.
Investeringar i infrastruktur utgörs bland annat av storskaliga anläggningar med cirka 100.000 AI-chip för att utveckla avancerade AI-modeller.
EU-initiativet ämnar också mobilisera 20 miljarder euro, motsvarande 220 miljarder kronor, i privata investeringar för upp till fem så kallade gigafabriker.
Ett uttalat mål är också att åtminstone trefaldiga EU:s datacentralkapacitet under de kommande fem till sju åren och att prioritera hållbara datacentraler.
Källa: EU-kommissionen
Forskaren och techentreprenören Jens Ohlsson är en av dem som hävdar att det rådande världsläget gör frågan om europeisk självständighet mer brådskande. Enligt honom har Europa låtit sig koloniseras tekniskt av de internationella techbolagen.
”Våra beslutsfattare måste svara på frågan hur europeiska nationer, organisationer och bolag ska kunna minska beroendet av till exempel internationella chiptillverkare och molnleverantörer”, säger han och fortsätter:
”Sverige kan lamslås inom ett dygn om plattformsbolag av konkurrensskäl eller i ett handelskrig skulle agera. Nästan 95 procent av alla bolag och organisationer i Sverige i dag är beroende av amerikanska molnleverantörer”, säger han.
Europa har låtit sig koloniseras teknologiskt av de internationella storföretagen, anser Jens Ohlsson, forskare inom digitala strategier och innovation på Stockholms universitet, tidigare på KTH.
Jens Ohlsson, som tidigare jobbade på EU:s institut för innovation, anser att unionens centraliserade struktur skapar utmaningar för att implementera planen effektivt.
”Sådana här frågor sköts bättre på landsnivå snarare än i ett stort EU-projekt”, fastslår han.
”EU:s byråkrati är tyvärr den sämsta möjliga grogrunden för att reglera det här. Sverige är kapabelt att bygga infrastrukturen själva, sedan kan man koordinera inom EU och samarbeta, men det tänker jag att man löser på kommersiell nivå.”
Det är dags att gå hårdare åt amerikanska techgiganter, uppgav S-ledaren Magdalena Andersson tidigare i år.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har i samband med Donald Trumps tullkrig uttalat att det är dags att gå hårdare åt amerikanska techgiganter, som kritiseras för att inte lyda europeisk lagstiftning.
EU-kommissionen delade på onsdagen ut miljardböter till Apple och Meta för att ha utnyttjat sina marknadsledande ställningar. Förfarandet är en kortsiktig lösning, tycker KTH-forskaren Jens Ohlsson.
”Det är fascinerande hur naiva och inkompetenta våra politiker har varit angående de här frågorna”, säger han.
”Svenska företag och hela konsultbranschen är tillsammans med offentlig sektor beroende av de amerikanska it-bolagen. Vi har inte utrymme för sådant agerande just nu.”
https://www.di.se/digital/sa-ska-europa-peta-usa-och-kina-fran-ai-tronen/
