Ni som följer mig på Facebook har säkert sett att jag varje månad lägger ut ett en bild från VIB – Vin i Borås. Sedan över 30 år tillbaka träffas ett glatt gäng den 1:e varje månad och provar vin. Sedan har jag herrmiddagen Kulturföreningen 9b, också den över 30 år, som med jämna mellanrum träffas och och lagar mat ihop och diskuterar världsproblemen, även om det dock tenderar att blir mer och mer reflektioner om sjukdomar och åkommor. Jag har inte varit med alla år i de två gängen, men bra länge. Däremellan träffar jag vänner och affärsbekanta över en lunch, middag med ett glas vin eller en promenad med korvgrillning.
Självklart tycker jag om såväl vin och middagar som promenader och korvgrillning, men framförallt förstår jag värdet och behovet av att ha många vänner – både nära och lite mer ytliga. Både privat och i affärslivet. Jag ska villigt erkänna att det en eller ett par gånger under alla år jag varit med i VIB dykt upp något annat spännande att göra den 1:e. Och visst har jag vid någon herrmiddag hellre velat ligga hemma i soffan och vila efter många och långa arbetsdagar. Men det ska mycket till för att jag ska ställa in. Goda vänner och roliga sammanhang måste man vårda. För all vänskap handlar om givande och tagande. Orka man inte ställa upp själv, ska man inte tro att andra gör det för dig.
Dessvärre finns det alltför många som springer för fort i karriären och försakar både vänner och familj. Sedan står de plötsligt där ensamma utan nära vänner efter skilsmässan, vid pensionen eller när jobbet kanske gått åt pipsvängen. Jag ska inte slå mig själv för bröstet. Inte sällan har jag jobbat för mycket när jag istället borde vårdat relationer. Men med ålder och erfarenhet har jag lyckligtvis förstått den stora betydelsen av familj och vänner. Ni är ovärderliga.
