År 2019 lider mot sitt slut, så också mitt första år som bloggare. Den 20 mars la jag ut det första regelrätta blogginlägget. Sedan dess har det faktiskt blivit 28 stycken inlägg om allt mellan högt och lågt, inte sällan lågt. Eller ska jag kanske säga lokalt. För det är roligt att kunna konstatera att ju mer lokal och personlig jag blir, desto större intresse tycks inlägget få. Något jag ska tänka på i fortsättningen – för fortsättning blir det. I dag ska jag dock pendla mellan internationell och lokal nivå. Och dessutom våga mig på att bli lite politisk, vilket jag sällan brukar vara. Om nu inte allt på ett eller annat sätt är politik.
Vi börjar med Donald Trump. Jo jag vet, det mesta har väl skrivits om den mannen och jag ska villigt erkänna att jag inte är nån hejare på det världspolitiska spelet. Men om det är nåt jag är bra på och intresserad av så är det affärer och handel. Det är Trump också. Dessvärre inte på det sätt jag tycker att affärer och handel ska skötas; gärna hårda tag, men öppet, fritt, konsekvent och ärligt. Jag hörde om hur Fredrik Reinfeldt räknade upp tre stora faror för världens utveckling och demokrati (bortsett från klimatet) när han talade på Borås Näringslivsdag 2018 – Kinas stormaktspolitik, den demografiska utvecklingen i Europa med en åldrande befolkning och Trumps stängda handelspolitik. Att världen ska behöva vara beroende av Trumps dagliga nycker och humör hoppas jag vi får en ändring på den 3 november 2020, när det är val i USA.
Sedan har det sagts mycket om Greta under året. En del har varit arga och sura över att en tonåring har det inflytande hon har fått. Inte sällan, främst i Sverige, har påhoppen varit både osmakliga och osakliga. Om nu en ung människa engagerar sig i något som är viktigt för mänskligheten och andra inspireras är det väl i grunden bra, även om man inte gillar allt hon säger och gör. Jag har skrivit det förut och skriver det igen: Vi bör lyssna mer på de unga. Det är ändå de som är framtiden.
Och så till sist, vad ända in i glödheta helv…e håller socialdemokraterna på med i Borås? Om man nu skitat ner sig får man väl se till att tvätta sin byk – offentligt. För det är vi skattebetalare som har stått för bastuklubbens moraliska nota. Eller för att citera Stefan Eklunds ledare om Ulf Olsson i BT häromsistens: ”Det finns så många frågor som han, en demokratiskt vald och skattefinansierad politiker på högsta nivå, borde svara på.” Han och de andra borde förstå vikten av att föregå med gott exempel – mot barn, anställda, medmänniskor och väljare. Så gör nu en rejäl kungspudel Ulf och vänner, gör om och gör rätt. Det hade varit en bra start på 2020.
Gott nytt år!
