I ägarledda bolag talar man ibland om vikten av att ”ha rätt keps vid rätt tillfälle”.
För den som både är ägare, styrelseledamot och kanske dessutom operativ i bolaget, är det lätt att rollerna flyter ihop. Ena stunden beslutsfattare, nästa stund kollega.
Men om man inte vet vilken keps man har på sig – då blir det lätt rörigt.
Jag har ofta tänkt att samma sak gäller i politiken.
🎩 När rollerna blandas ihop
I ett företag kan man inte fatta strategiska beslut med operativ keps på. På samma sätt kan man inte driva politik med kampanjkepsen på dygnet runt.
Det kräver självinsikt.
När är jag politiker? När är jag partiföreträdare? Och när är jag bara boråsare – en medmänniska som vill stadens bästa?
Det handlar om respekt, tydlighet och ansvar.
För företaget, för kollegorna – och i politikens fall: för förtroendet.
🧢 Sex kepsar i företagslivet
I ägarledda bolag talar man ofta om sex olika kepsar:
- Ägare – sätter riktning, mål och värdegrund.
- Styrelse – håller kursen och säkrar långsiktighet.
- SLG (Strategisk ledningsgrupp) – planerar framtiden.
- VD – leder helheten i vardagen.
- OLG (Operativ ledningsgrupp) – får saker att hända.
- Arbetare – utför, levererar, driver resultat.
Alla behövs, men inte samtidigt. Och det är där många missar – i både näringsliv och politik.
⚖️ Samma logik, olika världar
Politiken har också sina kepsar:
Den visionära, den pragmatiska, den ideologiska – och den som bara vill lösa problem här och nu.
Det är inte farligt att byta keps – men man behöver veta när man gör det.
När jag sitter i ett möte med företagare i Borås har jag ofta två kepsar på bordet.
Den ena säger ”affärsutvecklare” – den andra ”liberal fritidspolitiker”.
Men det är bara när jag är tydlig med vilken jag bär, som jag kan bidra på riktigt.
